Latyn álipbıine kóshý máselesin Elbasy alǵash ret 2012 jylǵy jeltoqsan aıynda jarııalaǵan «Qazaqstan-2050» Strategııasynda málimdep, 2017 jylǵy sáýirde jaryq kórgen «Bolashaqqa baǵdar: rýhanı jańǵyrý» atty maqalasynda naqty qolǵa alý kerektigin ashyp jazǵan bolatyn. Sodan beri bul másele qoǵamda keńinen talqyǵa túsip, memleket tarapynan naqty sharalar júzege asyrylyp keledi.
G
M
T
Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı
AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı
Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı
Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : DonateZakryt
Ǵalymdar bul rette óz oılaryn ortaǵa salyp, usynylyp jatqan nusqalar týraly pikir almasýda. Syr óńirindegi eń iri bilim ordasy – Qorqyt ata atyndaǵy Qyzylorda memlekettik ýnıversıtetiniń ǵalymdary da oblys, qala, aýdandarǵa shyǵyp, túsindirý jumystaryna atsalysyp jatyr.
El arasynda latyn grafıkasyna negizdelgen qazaq álipbıin jasaý degendi latyn tiline kóshý dep túsinýshilik te bar. Bul tarapta biz latyn tili degen tildiń jazýda ǵana paıdalanylatyn óli til ekenin jáne latyn álipbıiniń barlyq tilderge ortaq grafıka ekenin basa aıtqymyz keledi. Onyń ústine jańa qazaq álipbıiniń bizdiń aqparattyq júıege erkin enýimiz úshin, qazaq tiliniń kırıll árpin paıdalaný kezinde buzylǵan orfografııalyq, orfoepııalyq zańdylyqtaryn qalpyna keltirý úshin de mańyzy zor.
Qalaı bolǵanda da, jańa álipbı nusqasyn qabyldaý – bolashaq urpaq úshin de, til tarıhy úshin de fılolog mamandardyń ıyǵyna túsip otyrǵan jaýapkershiligi mol is. Sol sebepti, latyn grafıkasyna negizdelgen álipbıdi jańa dúnıe eken dep shoshyna qaramaı, qaıta kezinde Ahmet Baıtursynuly usynǵan álipbıimizdiń qaıtyp oralýy, al, Nursultan Nazarbaevtyń tilimizdi óz damý jolyna salýǵa qatysty máseleni der kezinde qolǵa alýy dep bilýimiz kerek.
Endi 9 qazan kúni Aqordada ótkizilgen jıynda Memleket basshysyna qoǵamdyq talqylaýlar barysynda kelip túsken usynystardy eskere otyryp ázirlengen qazaq tiliniń latyn qarpine negizdelgen biryńǵaı standartynyń jobasy týraly óz oıymyzben bóliseıik. Jasyratyny joq, jańa álipbıdiń buǵan deıingi Parlament Májilisinde usynylǵan álipbı nusqasynyń kóńilge qonbaıtyn tustary bar bolatyn. Máselen, qazaq tiliniń jalǵamaly (agglıýtınatıvti) til ekenin eskersek, nusqadaǵy 8 dıgraftyń
(Ng-ń, Gh - ǵ, Ch - ch, Zh - j, Sh - sh, Ae - á, Oe - ó, Ue -ú) berilýi jazý úshin tek qıyndyq týǵyzyp qana qoımaı, oqý kezinde de shubalańqy áripter tizbesi kóz súrindirer edi. Mysal keltiretin bolsaq, «jańasha» sózi dıgraftarmen berilgen nusqada «zhangasha» bolyp 6 áriptiń ornyna 9 árip túsip shubatylyp shyǵa keldi. Al, qazaq tilinde eki daýysty dybystyń qatar kelmeıtinin eskersek «á» árpiniń «ae» kúıinde qosarlanyp kelýi túrli orfografııalyq qatelerge jol beredi. Sol sebepti de qazaq álipbıin aýystyrýdaǵy basty talap – qazaq tiliniń tabıǵı qalpynan týyndaıtyn tól zańdylyqtaryn eskerý bolyp tabylady. Ol úshin bir dybys – bir tańba, basy artyq áripterge jol bermeıtin yqshamdylyq, tildiń damýyna jol ashatyn ıkemdilik sııaqty ólshemder nazarǵa alynýy tıis.
Osy ólshemder 9 qazan kúni Elbasyna usynylǵan sońǵy nusqada eskerilgen, ıaǵnı, bir dybysty bir árippen berý jazýǵa da yńǵaıly, oqýǵa da jeńil. Bizdiń oıymyzsha, apostroftan qorqýdyń qajeti joq, kırıll jazýyndaǵy 42 áripti meńgergen áleýmet, jazýǵa yńǵaıly 32 tańbany ońaı-aq úırenip alady. Onyń ústine, bolashaq kiltin ustaǵan jastar qaýymy áleýmettik jelide latyn árpimen jazýǵa qalyptasyp ketkeli qashan. Olaı bolsa, bolashaq urpaq qamyn oılasaq, tól tilimizdiń damyp órkendeýine jol ashatyn, álem tilderiniń qataryna qosylýǵa múmkindik beretin jańa álipbıimiz týraly kelte oılamaı, úırenýge enjarlyq tanytpaı, úlken isterge jumyla kiriseıik degim keledi.
Kúldirsin SARYShOVA, fılologııa ǵylymdarynyń kandıdaty, Qorqyt ata atyndaǵy Qyzylorda memlekettik ýnıversıtetiniń qaýymdastyrylǵan professory